Lögner till sina barn

Nedan följer lite olika lögner, jag kan påminna mig, som far gett som skäl för att slippa köpa kläder, busskort, semester, månadspeng, cykel, bensin etc etc

¤Ditt studiebidrag är indraget (jag ringde csn och kollade detta. Det stämde inte)

¤Jag betalar 3000 kronor varje månad till kronofogden (jag ringde och kollade detta, sanningen var 350 kr. Vem har inte skulder att betala? Antingen till bank elr kronofogde)

¤Mamma har inte betalat underhållet (sanning:underhållet får han ifrån f-kassan varje månad)

¤Mamma har krävt tillbaks pengar ifrån mig för underhållet (lögn, detta har jag skrivit om tidigare)

¤Ditt studiebidrag har ej kommit ännu (sanning: det betalas ut sista vardagen i varje månad, inte den 10 månaden efter)

¤F-kassan har inte betalat mig underhåll/barnbidrag denna månad

¤Mitt svartjobb ger inga pengar, de betalar mig inte (sanning: klart han får betalt, annars jobbar man väl inte?)

¤Mitt svartjobb är en praktik-plats, det ger inga pengar, bara erfarenhet

¤Min arbetsplats betalar nästan ingen lön eftersom Saab gått i konkurs. (2 lögner här. Klart man får betalt från en av stans största bilverkstäder trots om Saab går i konkurs. Dessutom har Saab inte gått i konkurs)

¤Vi kan inte åka på semester för jag får ingen semester. (Detta har han sagt 2 somrar i rad nu, ska bli spännande och se hur han löser det denna sommar)

¤Mamma tjänar jättemycket pengar, fråga henne

Att möta ovan lögner, när barnen istället ber mig om pengar, är svårt. Hur förklarar man läget utan att säga att pappa ljuger. De tror stenhårt på vad far säger då han är så övertygande i sitt sätt. Dessutom löser det inga problem, penga-bristen kvarstår och jag kan inte både betala underhåll och samtidigt försörja 3 barn. Den första tiden efter skilsmässan så blev barnen jätte arga på mig för att inte jag heller hade pengar. De var så trötta på detta eviga "jag har inga pengar". Men i mitt fall stämde det ju!

Det är först nu, de senaste 6 månaderna, som stora flickan sakta börjat få upp ögonen. Pojken däremot har hela tiden varit klar över situationen. Mellanflickan vet jag inte hur hon tänker, henne har jag tyvärr inte lyckats bygga en bro till ännu :(!

Det känns för jäkligt när jag ser hur olika mina barn växer upp. Sonen har månadspeng, fritidsintressen och saker som detta krävs, han sparar på bank varje månad. Planen är att när han är 15 så ska jag stå för hälften för en moppe och han för den andra hälften. Vi ska också hjälpas åt med antingen bil eller körkort när den dagen kommer. Men hur ska jag göra med mina flickor?