Ja nu har vi flyttat lite gamla inlägg från våra gamla bloggar till denna. Eller rättare sagt, Pias. Jag kommer flytta mina lite senare men troligen nu under helgen så det får falla under denna post :)
Varken jag eller Pia trivdes när Aftonbladet gjorde om sin blogg. Vi slutade skriva båda två. Men nu för ett tag sen bestämde vi oss för att börja skriva igen men på ett ställe som fungerade bättre än AB och där vi kan skriva i samma blogg båda två. Så kom vi hit.
lördag 1 augusti 2009
LCHF, träning och skandal!
Nu har Pia och jag ätit LCHF sen april. Vi har satt oss in i hur kroppen fungerar, hur matindustrin fungerar och hur de styrande fungerar.
Allmänt
Tänk att få äta en massa gott, tills man blir mätt! Som en bonus mår man bra av det, blir friskare, lättare och allmänt bra! Tänk att man inte gjort detta innan. Kan det bero på att kostråden från experter och samhället säger något annat?
Kroppen
Ja den verkar fungera mycket bättre när man tar bort en massa kolhydrater. Vi har gått ner i vikt, vi mår bättre rent allmänt. Magen, eksem, astma och huden över jag har blivit bättre. Jag skriver bara kort nu om våra upplevelser så det är det mest påtagliga som nämns.
Jag känner mig mycket lättare i kroppen och det känns när jag springer och cyklar. En härlig känsla.
Träning
Det känns lättare att cykla och springa. Jag körde Vätternrundan i år, men utan kolhydratuppladning, ja helt utan kolhydrater i stort sett. Jag åt 2 bananer, 2 små muggar blåbärssoppa och 4 små muggar med sportdryck. Kanske 100 g salt lakrisgodis för att få lite salt samt kolhydrater. Det var allt jag åt under mina 12 timmar, ja vi körde lungt och skönt i år.
Jag fick inga dippar alls utan var pigg och fräsch hela resan. I backen utanför Jönköping kunde jag inte låta bli att rycka, kände mig pigg i knopp och kropp så jag spurtade uppför och vann! :) Ignen svarade, hehe. Dessutom hade jag cyklat lite dåligt innan, ca 45 mil totalt. Sprunging nån gång i veckan också. Är lite imponerad av årets VR faktiskt. Undrar om resultatet blivit detsamma men annan kost, tror inte det.
Matindustrin
Vi köper renare mat idag. Vi läser vad allt innehåller, det är fördjävligt att se vad de stoppar i maten. Kommer skriva mer om detta senare. Scans bacon kommer jag snart skriva om bla!
Livsmedelsverket och experterna
Ja vad säga? Helt sjukt vilka sjuka kostråd de ger. Folk blir sjuka och feta av maten som rekomenderas, skanal rent ut sagt.
Till sist, vi kommer skriva om våra upplevelser här. Vi kommer skriva av oss och vi kommer posta lite recept och sånt vi tycker gör det lilla extra. På återseende.
Allmänt
Tänk att få äta en massa gott, tills man blir mätt! Som en bonus mår man bra av det, blir friskare, lättare och allmänt bra! Tänk att man inte gjort detta innan. Kan det bero på att kostråden från experter och samhället säger något annat?
Kroppen
Ja den verkar fungera mycket bättre när man tar bort en massa kolhydrater. Vi har gått ner i vikt, vi mår bättre rent allmänt. Magen, eksem, astma och huden över jag har blivit bättre. Jag skriver bara kort nu om våra upplevelser så det är det mest påtagliga som nämns.
Jag känner mig mycket lättare i kroppen och det känns när jag springer och cyklar. En härlig känsla.
Träning
Det känns lättare att cykla och springa. Jag körde Vätternrundan i år, men utan kolhydratuppladning, ja helt utan kolhydrater i stort sett. Jag åt 2 bananer, 2 små muggar blåbärssoppa och 4 små muggar med sportdryck. Kanske 100 g salt lakrisgodis för att få lite salt samt kolhydrater. Det var allt jag åt under mina 12 timmar, ja vi körde lungt och skönt i år.
Jag fick inga dippar alls utan var pigg och fräsch hela resan. I backen utanför Jönköping kunde jag inte låta bli att rycka, kände mig pigg i knopp och kropp så jag spurtade uppför och vann! :) Ignen svarade, hehe. Dessutom hade jag cyklat lite dåligt innan, ca 45 mil totalt. Sprunging nån gång i veckan också. Är lite imponerad av årets VR faktiskt. Undrar om resultatet blivit detsamma men annan kost, tror inte det.
Matindustrin
Vi köper renare mat idag. Vi läser vad allt innehåller, det är fördjävligt att se vad de stoppar i maten. Kommer skriva mer om detta senare. Scans bacon kommer jag snart skriva om bla!
Livsmedelsverket och experterna
Ja vad säga? Helt sjukt vilka sjuka kostråd de ger. Folk blir sjuka och feta av maten som rekomenderas, skanal rent ut sagt.
Till sist, vi kommer skriva om våra upplevelser här. Vi kommer skriva av oss och vi kommer posta lite recept och sånt vi tycker gör det lilla extra. På återseende.
Lätt och skönt..
Ja nu var det ett tag sen sist. Trodde jag skulle skriva lite mer regelbundet men det kom lite i mellan. Träningen har rullat på, vi har börjat med milspåret på Björnön istället. Det passar oss bättre och det känns bara bra.
Innan Pia åkte till Grebbestad provade jag springa på lite på 2,5'an, efter vår runda. Det gick ungefär som tänkt tills ca 1 km kvar så naturbehov förstörde allt :( Ska testa igen snart.
Vi var nere i Grebbestad förra veckan och där var vi ute och rörde oss lite. Kändes härligt att se lite andra vyer :) Jag jag tappat något kilo till, känns skönt att vara lätt i kroppen. Det är så härligt när det känns bra med löpningen.
Jag ska ta mig ut i skogen och köra lite mtb någon dag, det var ett tag sen. Saknar det, kommer bli spännande att se hur det känns.
Innan Pia åkte till Grebbestad provade jag springa på lite på 2,5'an, efter vår runda. Det gick ungefär som tänkt tills ca 1 km kvar så naturbehov förstörde allt :( Ska testa igen snart.
Vi var nere i Grebbestad förra veckan och där var vi ute och rörde oss lite. Kändes härligt att se lite andra vyer :) Jag jag tappat något kilo till, känns skönt att vara lätt i kroppen. Det är så härligt när det känns bra med löpningen.
Jag ska ta mig ut i skogen och köra lite mtb någon dag, det var ett tag sen. Saknar det, kommer bli spännande att se hur det känns.
fredag 31 juli 2009
Ditte o Tove var och hämtade alla sina saker som de fortfarande har haft hos mig. Jag och Håkan har, efter deras önskemål, packat ner allt deras porslin, silverbestick och annat jag och mina föräldrar köpt till dem genom åren.
Lådor och plastpåsar hade vi ställt utanför förrådet så att de bara kunde komma och plocka upp. Som väntat var det inte deras far som körde de hit, det är han alldeles för feg för! Istället var det i vanlig ordning deras faster som satt bakom ratten. Flickorna lastade bilen med grejerna och åkter härifrån utan att säga ett ord till oss.
Lådor och plastpåsar hade vi ställt utanför förrådet så att de bara kunde komma och plocka upp. Som väntat var det inte deras far som körde de hit, det är han alldeles för feg för! Istället var det i vanlig ordning deras faster som satt bakom ratten. Flickorna lastade bilen med grejerna och åkter härifrån utan att säga ett ord till oss.
Delmål 1
Igår var jag nära, nära att nå mitt första satta mål: 5 km. Jag sprang nämligen 4 km utav min 8km-sträcka :)! Astma en gång under löpningen, men det räckte med att ta en inhallation utav medicinen utan att stanna.
Idag drog jag och Håkan ut på vår mil. Vi hade gemensamt kommit överens om att vid 4km skulle vi börja springa och sen springa till 9km-sträcket! Jag orkade till 8km-sträcket, vilket innebar att jag återigen sprang 4 km. Denna gång utan astma :)! Men som sagt målet på 5 km nåddes inte idag!
När jag och Håkan började träna ihop för ca 2 månader sedan började vi med att promenera i 5 km. Under de 5 km fick jag använda min astma-medicin 6-10 gånger!! Första gången vi sprang klarade jag av 700 m, tror jag. Sen var det dags för astma medicin igen! Så med den jämförelsen i bakfickan är 4 km löpning nonstop, utan astma-medicinering, nästan ett litet mirakel :)!! Att vältränade Håkan har tålamod att springa, i min takt, vid min sida är också ett litet mirakel!
Idag drog jag och Håkan ut på vår mil. Vi hade gemensamt kommit överens om att vid 4km skulle vi börja springa och sen springa till 9km-sträcket! Jag orkade till 8km-sträcket, vilket innebar att jag återigen sprang 4 km. Denna gång utan astma :)! Men som sagt målet på 5 km nåddes inte idag!
När jag och Håkan började träna ihop för ca 2 månader sedan började vi med att promenera i 5 km. Under de 5 km fick jag använda min astma-medicin 6-10 gånger!! Första gången vi sprang klarade jag av 700 m, tror jag. Sen var det dags för astma medicin igen! Så med den jämförelsen i bakfickan är 4 km löpning nonstop, utan astma-medicinering, nästan ett litet mirakel :)!! Att vältränade Håkan har tålamod att springa, i min takt, vid min sida är också ett litet mirakel!
onsdag 15 juli 2009
Solig morgon men..
Ännu en morgon, idag strålar solen. Ingen morgonträning idag heller. Jag ska åka bort med jobbet till fredag. Tidsoptimist som jag är... Ja till och med jag inser att det blir knappt om tid och det är skälet till att vi inte ger oss ut idag. Det är ganska skönt att ligga och dra sig med min käraste, kaffe och datorn och inte stressa ihjäl sig med en sväng till Björnön för lite motion därtill. Istället har vi har ägnat morgonen åt kaffe, småprat och lägga in bilder dator från gårdagens stora händelse, Pias MC-köp! Det är vad hon nu skriver om medans jag skriver dessa rader.
Jag tar med mig mina skor till Ivarsnäs (Orsa), dit vi ska och springer en sväng där idag och i morrn istället. Där uppe kommer jag att löpa lite och kanske springa på lite under några kortare sträckor. Det är skönt att se att kroppen svarar när man springer. Löpningen har blivit bättre den senaste tiden, sen vi la om kosten och jag började gå/springa mer. Eftersom vätternrundan är avklarad för i år kan jag göra vad jag vill :) Får se om det blir Lidingöloppet och Midnattsloppet i höst.
Pia kommer säkerligen ta en skön sväng i solen här hemma under dagen.
Än så länge är det det inte så mycket träningssnack här men det kommer säkerligen blir mer renodlat framöver. Nu är det semester, resor, jobb och lite allt möjligt som gör att det blir lite omständigare.
Nu är det snart dags att packa och äta frukost så det får bli mer skrivet i helgen. Dit jag ska finns varken vatten, el eller andra bekvämligheter så det får bli en bok om Hjärnans frontlob samt en om kost och träning av Jonas Colting.
Colting ser jag upp till, han verkar vara en kille med huvudet på skaft, sund och logisk inställning till kost och motion/träning. Han har även presterat en del resultat så man tycker han borde veta vad han snackar om :) Ja, han kommer jag skriva mer om framöver.
Packdags.... ses i helgen!
Mc-köp :)
Igår drog vi till Sthlm för att kolla hojen jag hittat på blocket. Efter en del mail- och telefonkontakt var jag ganska säker på att det skulle bli ett mc-köp! Vi tog med oss Stefan, Håkans polare, för att få hjälp med genomgång av mc:n samt hemkörning. Själv har jag ju inget mc-kort, ännu!! Hojen var i ett bra bruks-skick. Affär blev av! Den 20 år gamla ouppnåliga drömmen om en Harley kändes inte längre ouppnålig! Ett stort steg togs denna dag! Jag är en stolt hoj-ägare :)!
Stefan ska provköra hojen!
Sen var det bara att baxa in den i förrådet.
Jaha, då var det bara resten av grejerna kvar.
Stefan ska provköra hojen!
Sen var det bara att baxa in den i förrådet.
Jaha, då var det bara resten av grejerna kvar.
tisdag 14 juli 2009
Polisförhör
Polisen ringde för 1 h sedan. Polisförhör för mig och min son. Jag gjorde en polisanmälan på min stora flicka för ett tag sedan. Ett sista rop på hjälp. Vet ej om det är det rätta! Men på något sätt måste jag få slut på terrorn hon utsätter oss för. Så sent som för några dagar sedan hotade hon med att "skicka folk" på mig.
Ingen morgonlöpning
Jaha, då regnade det i morse igen, vi bestämde oss för att hoppa över promenad och jogg på Björnön. Det känns inte allt för lockande att ge sig ut i regn klockan 07.00 denna tisdag. Men i morrn får det nog bli av trots väder, eller ur min käraste :)
Nej nu ska slita mig upp ur sängen och ta mig till jobbet. Det känns lite spännande att komma igång med denna blogg tillsammans med min kära Pia!
Puss puss Pia!
Nej nu ska slita mig upp ur sängen och ta mig till jobbet. Det känns lite spännande att komma igång med denna blogg tillsammans med min kära Pia!
Puss puss Pia!
Motorcykelköp
Idag tar jag ett jättesteg mot min 20 år gamla dröm! Klockan 18 ikväll köper jag min första hoj :)! En Yamaha Virago -92:a! Har ju inget körkort ännu så Håkans polare hänger med upp till Sthlm för att köra den hem!
Vår blogg
Efter att tidigare bloggat var och en för sig på aftonbladet beslöt vi istället göra en gemensam blogg där vi kommer skriva om hälsa, träning och vårat gemensamma liv.
torsdag 23 april 2009
Möte på soc....igen!!
Jaha, så var det dags igen. Never-ending-story continues!! Stora flickans gymnasieskola har lämnat in en anmälan till soc för andra gången på 5 månader. De känner oro för hennes skolgång och hennes familjesituation. Och ja, det gör jag med!! Har gjort så i 2 års tid nu! Men ingen vill ju lyssna!
Detta bli det femte eller sjätte mötet jag bevistar. Skolor har i över 1 års tid lämnat in samma anmälan, i omgångar, rörande alla mina 3 barn. Jag sluter upp på mötena, tillsammans med skolorna och där lägger vi fram hur vardagen ser ut för dessa barn (och för mig oxå för den delen). Att pappan aldrig dyker upp på möten är inget soc lägger honom i fatet för. Han slipper fejsa skolans och mina argument om hur han sköter (elr rättare sagt inte sköter) sin föräldraroll. Sen sitter han där på eget möte med soc, någon vecka senare, och ljuger sig blå i ansiktet.
Flickan ringde mig förrut och frågade om jag skulle gå. Jag drog på svaret bara för att höra hennes reaktion. Jamen, om inte du går får jag ju gå själv sa flickan. Du kan väl gå på pappas lilla privata möte då, föreslog jag. Hon berättade då att pappa kommer inte gå på eget möte denna gång!! Ska bli intressant och se hur soc tacklar detta. Tidigare har han ju sluppit sitta med på mötena med mig och skolan men nu kommer han alltså inte att dyka upp alls!! Detta kommer nog soc att godta också. Vi måste ju förstå att karln måste jobba och dra in till brödfödan...eller vad för ursäkt han nu kommer ljuga ihop. Självklart kommer jag på mötet, sa jag till flickan, vi ses utanför imorgon!
Även om en utredning skulle påbörjas denna gång finns inget soc kan göra. Jag har insett detta nu. Myndigheter är helt tandlösa inför människor med antisocial personlighetsstörning. De vet inte ens om att de precis har mött en psykopat. Och berättar man det för dem tror de att man bara snackar skit om sitt ex.
Ingen kan få pappa att känna empati och kärlek för sina barn. Anledningen till att han ljugit och manipulerat flickorna till att bo hos honom, och tycka mycket illa om mig, är att det är hans enda sätt att fortfarande ha någon slag sjuk kontroll. Han vet hur illa han gör mig när jag inte får träffa mina flickor...eller för mig att se att han splittrat bror ifrån systrar. Det är inte bara mig flickorna tycker illa om utan också om lillebror. Det har pappa sett till! Dessutom tjänar han pengar på kaoset han skapat. Underhållsbidrag, barnbidrag samt höjt bostadsbidrag! Dessa pengar kommer ej flickorna till godo, detta har jag skrivit om tidigare. Ingen myndighet kan tvinga pappa att köpa vinterkläder tex. Soc sa t o m till mig att jag borde köpa kläder till dem!! Och jag har verkligen försökt sticka till med både det ena och andra...
Ja, ja får se hur mötet går imorgon. Känns som att inget mer finns att tillägga. Skolan och jag tycker att allt är helt uppåt väggarna medan soc och pappa tycker allt är hur bra som helst... Emellan oss finns 3 barn. En (stora flickan) som behöver terapi pga borderline och två (flickorna) som behöver trygghet, kärlek, omvårdnad, rutiner och regler. En bror som behöver sina systrar. Alla 3 behöver också sin mamma!!
Detta bli det femte eller sjätte mötet jag bevistar. Skolor har i över 1 års tid lämnat in samma anmälan, i omgångar, rörande alla mina 3 barn. Jag sluter upp på mötena, tillsammans med skolorna och där lägger vi fram hur vardagen ser ut för dessa barn (och för mig oxå för den delen). Att pappan aldrig dyker upp på möten är inget soc lägger honom i fatet för. Han slipper fejsa skolans och mina argument om hur han sköter (elr rättare sagt inte sköter) sin föräldraroll. Sen sitter han där på eget möte med soc, någon vecka senare, och ljuger sig blå i ansiktet.
Flickan ringde mig förrut och frågade om jag skulle gå. Jag drog på svaret bara för att höra hennes reaktion. Jamen, om inte du går får jag ju gå själv sa flickan. Du kan väl gå på pappas lilla privata möte då, föreslog jag. Hon berättade då att pappa kommer inte gå på eget möte denna gång!! Ska bli intressant och se hur soc tacklar detta. Tidigare har han ju sluppit sitta med på mötena med mig och skolan men nu kommer han alltså inte att dyka upp alls!! Detta kommer nog soc att godta också. Vi måste ju förstå att karln måste jobba och dra in till brödfödan...eller vad för ursäkt han nu kommer ljuga ihop. Självklart kommer jag på mötet, sa jag till flickan, vi ses utanför imorgon!
Även om en utredning skulle påbörjas denna gång finns inget soc kan göra. Jag har insett detta nu. Myndigheter är helt tandlösa inför människor med antisocial personlighetsstörning. De vet inte ens om att de precis har mött en psykopat. Och berättar man det för dem tror de att man bara snackar skit om sitt ex.
Ingen kan få pappa att känna empati och kärlek för sina barn. Anledningen till att han ljugit och manipulerat flickorna till att bo hos honom, och tycka mycket illa om mig, är att det är hans enda sätt att fortfarande ha någon slag sjuk kontroll. Han vet hur illa han gör mig när jag inte får träffa mina flickor...eller för mig att se att han splittrat bror ifrån systrar. Det är inte bara mig flickorna tycker illa om utan också om lillebror. Det har pappa sett till! Dessutom tjänar han pengar på kaoset han skapat. Underhållsbidrag, barnbidrag samt höjt bostadsbidrag! Dessa pengar kommer ej flickorna till godo, detta har jag skrivit om tidigare. Ingen myndighet kan tvinga pappa att köpa vinterkläder tex. Soc sa t o m till mig att jag borde köpa kläder till dem!! Och jag har verkligen försökt sticka till med både det ena och andra...
Ja, ja får se hur mötet går imorgon. Känns som att inget mer finns att tillägga. Skolan och jag tycker att allt är helt uppåt väggarna medan soc och pappa tycker allt är hur bra som helst... Emellan oss finns 3 barn. En (stora flickan) som behöver terapi pga borderline och två (flickorna) som behöver trygghet, kärlek, omvårdnad, rutiner och regler. En bror som behöver sina systrar. Alla 3 behöver också sin mamma!!
onsdag 1 april 2009
En av mina framtida planer
Åhh, solen skiner! Jag vill inte jobba idag utan vara hemma och storstäda :)! Ja, något är lite galet när man föredrar storstädning framför jobbet som jag älskar. Jag får vårkänslor ju när himlen är blå och solen skiner starkt på husväggen mittemot.
Fast att jobba är ju inte dumt heller nu när solen är framme. Jag kollar torp där jag susar förbi :)! En dag kommer jag ramla över just det torpet som jag ska bo i, om sisådär 3 år. När sonen slutat nian. Jag lägger ut lite krokar till kunder jag möter och igår var det en man som berättade om ett obebott torp i närheten av hans eget hus. I helgen tror jag vi ska ta oss en sväng dit och kolla :)! Tydligen åker man en bit genom gran-skog på både sidor men sen kommer man fram till en glänta där torpet ska ligga alldeles ensligt och fint. Låter för bra för att vara sant!
Men fram till dess att torpet behagar presentera sig för mig så fortsätter jag och sambon odla blommor, grönsaker och kryddor på balkongen. Till för ett år sen bodde jag 11 år i en stor lägenhet mitt i stan utan balkong, dock med stor innergård men det är ju inte samma sak som egen trädgård eller balkong.
Här, där jag bor nu har jag ett isolerat förråd . Trodde det skulle räcka för att pelargonerna skulle överleva. Men det gjorde de inte :(! Alla dog. Mina 2 stora mårbacka också :(! Men, men det är bara att börja om ifrån början. Sambon har en kompis som är perlagon-fantast/expert, jag hoppas på lite hjälp därifrån med kunskap och kanske sticklingar :).
Körde flickan till sin pojkvän igår. Vi har kommit överens om rutiner när hon ska vara hos mig. Första helgen i varje månad är bestämt :). Sen är hon självklart välkommen alla andra dagar också. Men jag har under 2 år försökt få till rutiner på både det ena och andra men har bara blivit motarbetad av far. Så framsteget igår var stort :)! Nu ska jag bara få mellanflickan med på tåget också! Hon hade förresten fått VG på SO-privet förra veckan. Hon blev glad när jag ringde och grattade henne.
Idag är en lugn i själen dag :)!
Fast att jobba är ju inte dumt heller nu när solen är framme. Jag kollar torp där jag susar förbi :)! En dag kommer jag ramla över just det torpet som jag ska bo i, om sisådär 3 år. När sonen slutat nian. Jag lägger ut lite krokar till kunder jag möter och igår var det en man som berättade om ett obebott torp i närheten av hans eget hus. I helgen tror jag vi ska ta oss en sväng dit och kolla :)! Tydligen åker man en bit genom gran-skog på både sidor men sen kommer man fram till en glänta där torpet ska ligga alldeles ensligt och fint. Låter för bra för att vara sant!
Men fram till dess att torpet behagar presentera sig för mig så fortsätter jag och sambon odla blommor, grönsaker och kryddor på balkongen. Till för ett år sen bodde jag 11 år i en stor lägenhet mitt i stan utan balkong, dock med stor innergård men det är ju inte samma sak som egen trädgård eller balkong.
Här, där jag bor nu har jag ett isolerat förråd . Trodde det skulle räcka för att pelargonerna skulle överleva. Men det gjorde de inte :(! Alla dog. Mina 2 stora mårbacka också :(! Men, men det är bara att börja om ifrån början. Sambon har en kompis som är perlagon-fantast/expert, jag hoppas på lite hjälp därifrån med kunskap och kanske sticklingar :).
Körde flickan till sin pojkvän igår. Vi har kommit överens om rutiner när hon ska vara hos mig. Första helgen i varje månad är bestämt :). Sen är hon självklart välkommen alla andra dagar också. Men jag har under 2 år försökt få till rutiner på både det ena och andra men har bara blivit motarbetad av far. Så framsteget igår var stort :)! Nu ska jag bara få mellanflickan med på tåget också! Hon hade förresten fått VG på SO-privet förra veckan. Hon blev glad när jag ringde och grattade henne.
Idag är en lugn i själen dag :)!
måndag 30 mars 2009
Langning :(
Jag har 3 barn. 2 av barnen bor hos far. 1 barn bor hos mig. Jag betalar 2 st underhållsbidrag till far, far betalar 1 underhållsbidrag till mig. Kontentan bli att far har 1 underhållsbidrag och jag har inget! Far jobbar heltid, det gör också jag. Far jobbar dessutom svart varje helg, det gör inte jag. Ändå säger han att han aldrig har pengar!
I helgen gav jag stora flickan 200 kronor i fickpengar. Far vill inte ge henne pengar eftersom hon sagt till mig att far köper ut sprit till henne och hennes 14-åriga syster. Jag tog upp detta på mötet med soc! Soc tog upp det med far. Far förnekar och hittar på tjusig lögn. Går sen hem och skäller ut stora flickan och säger åt henne att hon inte får några pengar av honom mer! Vilken intelligent karl! Det är han som bryter mot lagen men det är flickan som får betala! Tack socialtjänsten för hjälpen! Ni gjorde så mitt barn blev utskälld och fick gå utan fickpengar! Tack, tack!!
Hade det varit för 3 månader sen hade flickan kommit hem till mig och skällt ut mig för att jag "skvallrat"...men nu verkar hon ha börjat inse att allt faktiskt inte är mitt fel. Far fick två vinster i detta. Slipper betala pengar till flickan samt att jag och flickan blir ovänner för att jag "skvallrat". Fast, som sagt, denna gång blev inte min tjej arg på mig :)!!
Jag vill inte att någon köper ut alkohol till mina barn!! Jag vill inte att någon låter mina barn dricka alkohol i deras sällskap!! Jag vill inte att någon låter mina barn ha alkohol i deras kylskåp!! Speciellt INTE deras far :(!!
I helgen gav jag stora flickan 200 kronor i fickpengar. Far vill inte ge henne pengar eftersom hon sagt till mig att far köper ut sprit till henne och hennes 14-åriga syster. Jag tog upp detta på mötet med soc! Soc tog upp det med far. Far förnekar och hittar på tjusig lögn. Går sen hem och skäller ut stora flickan och säger åt henne att hon inte får några pengar av honom mer! Vilken intelligent karl! Det är han som bryter mot lagen men det är flickan som får betala! Tack socialtjänsten för hjälpen! Ni gjorde så mitt barn blev utskälld och fick gå utan fickpengar! Tack, tack!!
Hade det varit för 3 månader sen hade flickan kommit hem till mig och skällt ut mig för att jag "skvallrat"...men nu verkar hon ha börjat inse att allt faktiskt inte är mitt fel. Far fick två vinster i detta. Slipper betala pengar till flickan samt att jag och flickan blir ovänner för att jag "skvallrat". Fast, som sagt, denna gång blev inte min tjej arg på mig :)!!
Jag vill inte att någon köper ut alkohol till mina barn!! Jag vill inte att någon låter mina barn dricka alkohol i deras sällskap!! Jag vill inte att någon låter mina barn ha alkohol i deras kylskåp!! Speciellt INTE deras far :(!!
lördag 28 mars 2009
Föräldra-alienation
Igår träffade jag mellanflickan för första gången sen förra sommaren :). Allt föll sig naturligt och vår långa skilsmässa kändes som en liten parentes! Vi föll genast in i gammal jargong. Sände menande blickar till varandra för att understryka ironi/skämt som just passerats mellan oss tre, ja stora flickan var ju också med :)!
Allt ont var som bortblåst. Under några timmar var vi tillsammans och sprang i affärer. Vi avslutade allt med IKEA.
Far messade och ringde flickorna under hela tiden som vi var tillsammans. Jag frågade inte vad han ville, var rädd för att starta upp konflikt. Men tjejerna gjorde klart att de ville åka hem till far direkt efter IKEA. Men det spelade ingen roll för mig, för jag och flickorna hade haft några alldeles speciella timmar ihop. Och jag hade förstås passat på att kramat och pussat och rört vid dem heeeeela tiiiiiiden!!!
Jag hoppas detta är början på slutet!
En glad mamma till 3 barn!
Allt ont var som bortblåst. Under några timmar var vi tillsammans och sprang i affärer. Vi avslutade allt med IKEA.
Far messade och ringde flickorna under hela tiden som vi var tillsammans. Jag frågade inte vad han ville, var rädd för att starta upp konflikt. Men tjejerna gjorde klart att de ville åka hem till far direkt efter IKEA. Men det spelade ingen roll för mig, för jag och flickorna hade haft några alldeles speciella timmar ihop. Och jag hade förstås passat på att kramat och pussat och rört vid dem heeeeela tiiiiiiden!!!
Jag hoppas detta är början på slutet!
En glad mamma till 3 barn!
fredag 27 mars 2009
Är det verkligen för barnens bästa socialkontoret finns till??
Ja då var vi där igen då. Socialtanten (vilken i själva verket inte är någon tant eftersom hon såg ut som 12 år) ringde mig idag för att informera om hennes och fars lilla privata möte som de hade haft. I vanlig ordning trodde hon på alla hans lögner och bortförklaringar. Jag fattar inte hur soc jobbar. Gång efter gång kommer det in anmälningar om oro för mina barn. Oron är över hur far behandlar barnen! Och gång efter gång slipper far gå på mötena han är kallad till och får istället ha egna möten där varken jag eller skolan deltar. På dessa möten kan han ljuga friskt och hitta på egna historier allt eftersom han kommer på dem. De oskyldiga soc-tanterna tror på allt han säger och några utredning görs aldrig! Dessutom känns det för jävligt att aldrig få bemöta alla dessa lögner!!!
Skolan är arga på att de inte blir tagna på allvar och jag känner mig bara bedrövad!! Never-ending-story continues!!
Men, men något fantastiskt har hänt idag. Jag ska träffa båda mina flickor. Inte bara den stora tjejen utan mellan flickan ville också hänga med :)!! Vi ska handla tjej-grejer, kosmetika o sånt :). Sen ska vi en tur till IKEA och handla stearinljus. Tänk att mellantjejen ville hänga på. Jag är såååå glad för det. Sist vi träffades var förra sommaren!
Näpp dags att åka och hämta upp dem :)!!
Skolan är arga på att de inte blir tagna på allvar och jag känner mig bara bedrövad!! Never-ending-story continues!!
Men, men något fantastiskt har hänt idag. Jag ska träffa båda mina flickor. Inte bara den stora tjejen utan mellan flickan ville också hänga med :)!! Vi ska handla tjej-grejer, kosmetika o sånt :). Sen ska vi en tur till IKEA och handla stearinljus. Tänk att mellantjejen ville hänga på. Jag är såååå glad för det. Sist vi träffades var förra sommaren!
Näpp dags att åka och hämta upp dem :)!!
Snattning och det lättmanipulerade socialkontoret
Igår kväll fick jag ett mess ifrån mellanflickan. Med en gång när jag såg hennes namn tänkte jag: Trubbel. Antingen kommer hon med falska anklagelser som far tutat i henne eller också vill hon att jag medlar mellan henne och storasyster eftersom far jobbar. All medling jag tidigare försökt mig på (på avstånd, med mess eller telefon) har slutat med att flickorna blivit jätterarga på mig och vänner med varandra.
Men den här gången skrev hon något helt annat. Hon hade åkt dit för snattning! Fattas bara, tänkte jag. I telefon berättade hon med dämpad stämma att hon, syster och far varit på Maxi för att handla. Hon hade plockat på sig en foundation och stora syster hade tagit ett läppglans. När de sen promenerade omkring i affären märkte de att de var förföljda. Storasyster lägger ifrån sig läppglanset på en hylla. När de går ut ur affären i samlad trupp så blir de stoppade av personal och invisade i ett litet rum. Förhör påbörjas. Polis tillkallas. Far får betala för stöldgodset. Papper skrivs och polis undrar om far förstår och vet vad som kommer hända därefter. Far nickar och säger att han har minnsann jobbat som vakt så han vet! (En liten halvsanning. Han jobbade som ordningsvakt på en krog under en mycket kort period, i mitten av sjutti-talet).
Jag är glad att min lilla flicka åkte fast. Hon lät skakad i telefon. Hon kommer inte göra om det. Hoppas jag!!
Nu blir det ytterligare en anmälan till soc.
Apropå soc. Vår mottagningssekreterare på soc som handlägger den senaste anmälan som kommit in ifrån skolan hade ringt mig och lämnat meddelande på mitt mobilsvar. Hon har nu haft ett möte med far och ville berätta vad som sagts. Hon skulle återkomma till mig såsom idag istället. Jag har nu ont i magen! Far får alltid egna möten med soc där varken jag eller skolan som anmäler är med. Han vägrar nämligen komma på det möte som vi alla är kallade till. Så där kan han sitta på eget möte utan att svara skolan på frågor de har. Lögnerna duggar tätt på hans egna möten och mottagningsekreterarna har hittills svalt allt han sagt och därmed ej startat upp någon utredning. Han har lyckats i sin strategi att få alla att tro att han tycker det är så jobbigt med skillsmässan så han klarar inte av att sitta i samma rum och att han samtidigt är så arg på mig för oupplarade affärer han och mig emellan...när saningen är den att han är livrädd för att möta mig eller skolan och stå till svars för saker han sagt och gjort.
Jaja, nu ska jag inte ta ut något i förskott. Men historiskt så har det gått till som jag skrivit ovan, hoppas att denna nya mottagningssekreterare kan se igenom och förstå vad som pågår.
Det positiva ifrån samtalet med dottern igår var att jag nämnde för henne att jag och hon och syster och bror ska börja i familjeterapi. Och hon sa inte emot :)! Jag sa att vi måste börja gå vidare nu och reda ut alla bråk och all ilska som finns gentemot varandra. OK sa hon men pappa kommer inte att gå!! Nä, sa jag. Jag vet! Men vi andra ska gå :)!!
Jag sa till henne att jag saknar henne varje dag och att jag älskar henne. Sen la vi på luren.
Men den här gången skrev hon något helt annat. Hon hade åkt dit för snattning! Fattas bara, tänkte jag. I telefon berättade hon med dämpad stämma att hon, syster och far varit på Maxi för att handla. Hon hade plockat på sig en foundation och stora syster hade tagit ett läppglans. När de sen promenerade omkring i affären märkte de att de var förföljda. Storasyster lägger ifrån sig läppglanset på en hylla. När de går ut ur affären i samlad trupp så blir de stoppade av personal och invisade i ett litet rum. Förhör påbörjas. Polis tillkallas. Far får betala för stöldgodset. Papper skrivs och polis undrar om far förstår och vet vad som kommer hända därefter. Far nickar och säger att han har minnsann jobbat som vakt så han vet! (En liten halvsanning. Han jobbade som ordningsvakt på en krog under en mycket kort period, i mitten av sjutti-talet).
Jag är glad att min lilla flicka åkte fast. Hon lät skakad i telefon. Hon kommer inte göra om det. Hoppas jag!!
Nu blir det ytterligare en anmälan till soc.
Apropå soc. Vår mottagningssekreterare på soc som handlägger den senaste anmälan som kommit in ifrån skolan hade ringt mig och lämnat meddelande på mitt mobilsvar. Hon har nu haft ett möte med far och ville berätta vad som sagts. Hon skulle återkomma till mig såsom idag istället. Jag har nu ont i magen! Far får alltid egna möten med soc där varken jag eller skolan som anmäler är med. Han vägrar nämligen komma på det möte som vi alla är kallade till. Så där kan han sitta på eget möte utan att svara skolan på frågor de har. Lögnerna duggar tätt på hans egna möten och mottagningsekreterarna har hittills svalt allt han sagt och därmed ej startat upp någon utredning. Han har lyckats i sin strategi att få alla att tro att han tycker det är så jobbigt med skillsmässan så han klarar inte av att sitta i samma rum och att han samtidigt är så arg på mig för oupplarade affärer han och mig emellan...när saningen är den att han är livrädd för att möta mig eller skolan och stå till svars för saker han sagt och gjort.
Jaja, nu ska jag inte ta ut något i förskott. Men historiskt så har det gått till som jag skrivit ovan, hoppas att denna nya mottagningssekreterare kan se igenom och förstå vad som pågår.
Det positiva ifrån samtalet med dottern igår var att jag nämnde för henne att jag och hon och syster och bror ska börja i familjeterapi. Och hon sa inte emot :)! Jag sa att vi måste börja gå vidare nu och reda ut alla bråk och all ilska som finns gentemot varandra. OK sa hon men pappa kommer inte att gå!! Nä, sa jag. Jag vet! Men vi andra ska gå :)!!
Jag sa till henne att jag saknar henne varje dag och att jag älskar henne. Sen la vi på luren.
onsdag 25 mars 2009
Lögner till sina barn
Nedan följer lite olika lögner, jag kan påminna mig, som far gett som skäl för att slippa köpa kläder, busskort, semester, månadspeng, cykel, bensin etc etc
¤Ditt studiebidrag är indraget (jag ringde csn och kollade detta. Det stämde inte)
¤Jag betalar 3000 kronor varje månad till kronofogden (jag ringde och kollade detta, sanningen var 350 kr. Vem har inte skulder att betala? Antingen till bank elr kronofogde)
¤Mamma har inte betalat underhållet (sanning:underhållet får han ifrån f-kassan varje månad)
¤Mamma har krävt tillbaks pengar ifrån mig för underhållet (lögn, detta har jag skrivit om tidigare)
¤Ditt studiebidrag har ej kommit ännu (sanning: det betalas ut sista vardagen i varje månad, inte den 10 månaden efter)
¤F-kassan har inte betalat mig underhåll/barnbidrag denna månad
¤Mitt svartjobb ger inga pengar, de betalar mig inte (sanning: klart han får betalt, annars jobbar man väl inte?)
¤Mitt svartjobb är en praktik-plats, det ger inga pengar, bara erfarenhet
¤Min arbetsplats betalar nästan ingen lön eftersom Saab gått i konkurs. (2 lögner här. Klart man får betalt från en av stans största bilverkstäder trots om Saab går i konkurs. Dessutom har Saab inte gått i konkurs)
¤Vi kan inte åka på semester för jag får ingen semester. (Detta har han sagt 2 somrar i rad nu, ska bli spännande och se hur han löser det denna sommar)
¤Mamma tjänar jättemycket pengar, fråga henne
Att möta ovan lögner, när barnen istället ber mig om pengar, är svårt. Hur förklarar man läget utan att säga att pappa ljuger. De tror stenhårt på vad far säger då han är så övertygande i sitt sätt. Dessutom löser det inga problem, penga-bristen kvarstår och jag kan inte både betala underhåll och samtidigt försörja 3 barn. Den första tiden efter skilsmässan så blev barnen jätte arga på mig för att inte jag heller hade pengar. De var så trötta på detta eviga "jag har inga pengar". Men i mitt fall stämde det ju!
Det är först nu, de senaste 6 månaderna, som stora flickan sakta börjat få upp ögonen. Pojken däremot har hela tiden varit klar över situationen. Mellanflickan vet jag inte hur hon tänker, henne har jag tyvärr inte lyckats bygga en bro till ännu :(!
Det känns för jäkligt när jag ser hur olika mina barn växer upp. Sonen har månadspeng, fritidsintressen och saker som detta krävs, han sparar på bank varje månad. Planen är att när han är 15 så ska jag stå för hälften för en moppe och han för den andra hälften. Vi ska också hjälpas åt med antingen bil eller körkort när den dagen kommer. Men hur ska jag göra med mina flickor?
¤Ditt studiebidrag är indraget (jag ringde csn och kollade detta. Det stämde inte)
¤Jag betalar 3000 kronor varje månad till kronofogden (jag ringde och kollade detta, sanningen var 350 kr. Vem har inte skulder att betala? Antingen till bank elr kronofogde)
¤Mamma har inte betalat underhållet (sanning:underhållet får han ifrån f-kassan varje månad)
¤Mamma har krävt tillbaks pengar ifrån mig för underhållet (lögn, detta har jag skrivit om tidigare)
¤Ditt studiebidrag har ej kommit ännu (sanning: det betalas ut sista vardagen i varje månad, inte den 10 månaden efter)
¤F-kassan har inte betalat mig underhåll/barnbidrag denna månad
¤Mitt svartjobb ger inga pengar, de betalar mig inte (sanning: klart han får betalt, annars jobbar man väl inte?)
¤Mitt svartjobb är en praktik-plats, det ger inga pengar, bara erfarenhet
¤Min arbetsplats betalar nästan ingen lön eftersom Saab gått i konkurs. (2 lögner här. Klart man får betalt från en av stans största bilverkstäder trots om Saab går i konkurs. Dessutom har Saab inte gått i konkurs)
¤Vi kan inte åka på semester för jag får ingen semester. (Detta har han sagt 2 somrar i rad nu, ska bli spännande och se hur han löser det denna sommar)
¤Mamma tjänar jättemycket pengar, fråga henne
Att möta ovan lögner, när barnen istället ber mig om pengar, är svårt. Hur förklarar man läget utan att säga att pappa ljuger. De tror stenhårt på vad far säger då han är så övertygande i sitt sätt. Dessutom löser det inga problem, penga-bristen kvarstår och jag kan inte både betala underhåll och samtidigt försörja 3 barn. Den första tiden efter skilsmässan så blev barnen jätte arga på mig för att inte jag heller hade pengar. De var så trötta på detta eviga "jag har inga pengar". Men i mitt fall stämde det ju!
Det är först nu, de senaste 6 månaderna, som stora flickan sakta börjat få upp ögonen. Pojken däremot har hela tiden varit klar över situationen. Mellanflickan vet jag inte hur hon tänker, henne har jag tyvärr inte lyckats bygga en bro till ännu :(!
Det känns för jäkligt när jag ser hur olika mina barn växer upp. Sonen har månadspeng, fritidsintressen och saker som detta krävs, han sparar på bank varje månad. Planen är att när han är 15 så ska jag stå för hälften för en moppe och han för den andra hälften. Vi ska också hjälpas åt med antingen bil eller körkort när den dagen kommer. Men hur ska jag göra med mina flickor?
söndag 22 mars 2009
Exempel 1
Sonen har, tills i höstas, under 1½ års tid bott varannan vecka hos sin far och varannan hos mig. Han har ihärdigt åkt över till sin far varannan fredag. Det är bråk, dålig stämning, skitsnack om mor, döttrar som gaddar ihop sig mot son, en flat far som jobbar över nästan varje dag samt jobbar svart varje helg, ensamma eftermiddagar/kvällar där ingen middag serveras etc etc. Efter stort bråk med ena systern och där ingen vuxen fanns i närheten spårar allt ur och sonen åker hem till mor. Därefter vill han bara hälsa på hos far lite då och då.
Detta innebär att far helt plötsligt måste betala underhåll till mor. Den kvinna som han vill straffa med all sattyg han kan komma på. En dag ringer han son och vill att han ska komma och hälsa på oftare. Far saknar sonen! Sonen blir överlycklig eftersom far aldrig hört av sig tidigare och för att sonen innerst inne saknar far och behöver hans uppmärksamhet. Sonen åker över och stannar en vecka, senare i månaden är han över 1 dag. Några veckor senare får jag ett brev ifrån f-kassan. Jag har fått för mycket underhållsbidrag för pojken, hans far har ringt och bett dem betala tillbaka till honom! Ja, det var den kärleken till sonen det. Allt handlar om pengar!
Efter att far misshandlat stora flickan i höstas bor hon hos mig i 3 veckor. Jag tar hand om denna trasiga unge som kommer. Full i eksem och ingen medicin mot detta. Jag smörjer in henne med egen kortison varje kväll. Ser till att hon duschar och borstar tänderna. Får i henne mat och får iväg henne till skolan. Tar långpromenader på helgerna. Hon återvänder till far när jag ställer krav på skolgång och att vi har rutiner och regler att leva efter. Så fort hon ringer pappa kommer han och hämtar och hon är återigen borta!
2 veckor senare ringer hon och skäller och är jätte arg. Hon får inga pengar av pappa eftersom jag sagt till f-kassan att betala tillbaks underhåll till mig för den tid flickan bodde hos mig. Till saken hör att tanken faktiskt fanns hos mig att göra så och att jag faktiskt är i min fulla rätt. Men eftersom min och flickans relation är så skör och att jag vet att far berättar allt för barnen så tordes jag inte. Jag gjorde alltså inte det som far anklagar mig för. Men vad hjälper det att jag säger att far bara ljuger, de tror på honom iaf. Och när jag försöker försvara mig så säger flickorna att jag bara snackar skit om pappa och att jag bara tycker att allt är pappas fel. Hur möter man sånt?
Detta innebär att far helt plötsligt måste betala underhåll till mor. Den kvinna som han vill straffa med all sattyg han kan komma på. En dag ringer han son och vill att han ska komma och hälsa på oftare. Far saknar sonen! Sonen blir överlycklig eftersom far aldrig hört av sig tidigare och för att sonen innerst inne saknar far och behöver hans uppmärksamhet. Sonen åker över och stannar en vecka, senare i månaden är han över 1 dag. Några veckor senare får jag ett brev ifrån f-kassan. Jag har fått för mycket underhållsbidrag för pojken, hans far har ringt och bett dem betala tillbaka till honom! Ja, det var den kärleken till sonen det. Allt handlar om pengar!
Efter att far misshandlat stora flickan i höstas bor hon hos mig i 3 veckor. Jag tar hand om denna trasiga unge som kommer. Full i eksem och ingen medicin mot detta. Jag smörjer in henne med egen kortison varje kväll. Ser till att hon duschar och borstar tänderna. Får i henne mat och får iväg henne till skolan. Tar långpromenader på helgerna. Hon återvänder till far när jag ställer krav på skolgång och att vi har rutiner och regler att leva efter. Så fort hon ringer pappa kommer han och hämtar och hon är återigen borta!
2 veckor senare ringer hon och skäller och är jätte arg. Hon får inga pengar av pappa eftersom jag sagt till f-kassan att betala tillbaks underhåll till mig för den tid flickan bodde hos mig. Till saken hör att tanken faktiskt fanns hos mig att göra så och att jag faktiskt är i min fulla rätt. Men eftersom min och flickans relation är så skör och att jag vet att far berättar allt för barnen så tordes jag inte. Jag gjorde alltså inte det som far anklagar mig för. Men vad hjälper det att jag säger att far bara ljuger, de tror på honom iaf. Och när jag försöker försvara mig så säger flickorna att jag bara snackar skit om pappa och att jag bara tycker att allt är pappas fel. Hur möter man sånt?
Söndagsmorgon
Sambon har kokat kaffe och lämnat över laptopen. Så här ligger vi nu efter en lång natts god sömn, sida vid sida med varsin laptop i knät och kaffe på sängborden :). Sovrumsfönstret är öppet och det är ett jäkla halliballo på pippiarna i trädet utanför.
Igårkväll messades stora flickan om att hon vill bli hemkörd ifrån pojkvän. Messet började med frågan "har du druckit?". Det är tydligen standard frågan till far på helgerna. Jag och sambon spelade lite wow och hade det allmänt gemytligt och hade faktiskt ingen lust att ta över ansvaret för far denna gång så jag sa nej. Sambon messade far för att meddela att denna enda gång får han fixa hem sin dotter. Svar lät ej dröja: "Du av någon har väl inte med det att göra"! Konstigt tyckte vi för det är ju sambon som kör, hämtar och lämnar flickan mest av alla.
Förra helgen var flickan och tittade på melodifestival hos oss. Far hade lovat hämta henne efteråt. När det så var dags att åka hem visade det sig att far druckit. Sambon körde henne hem för hon vill nämligen har ensam tid med far då hennes syster var hos farmor. Far tyckte tydligen inte ensamtid med dotter var lika viktig eftersom han passade på att dricka när han egentligen lovat hämta henne.
Så här håller vi på. Ingen ordning på rutiner. Vem ska köra när? Vi kör mest, för vi tycker synd om flickan. Och hellre det än att hon åker buss ensam sena kvällar! Dessutom har hon ju aldrig pengar till buss, far har ju dragit in månadspengen.
Igår körde hennes pojkvän henne hem. Åtgerigen slapp far ifrån ansvar
Nu ska vi nog titta på Robinson-avsnittet ifrån igår. Missade det då vi nästan aldrig tittar på TV. Vi kommer nog hinna titta klart innan sonen vaknar och det är dags att gå upp och göra frukost till oss alla.
Skööön söndag!
Igårkväll messades stora flickan om att hon vill bli hemkörd ifrån pojkvän. Messet började med frågan "har du druckit?". Det är tydligen standard frågan till far på helgerna. Jag och sambon spelade lite wow och hade det allmänt gemytligt och hade faktiskt ingen lust att ta över ansvaret för far denna gång så jag sa nej. Sambon messade far för att meddela att denna enda gång får han fixa hem sin dotter. Svar lät ej dröja: "Du av någon har väl inte med det att göra"! Konstigt tyckte vi för det är ju sambon som kör, hämtar och lämnar flickan mest av alla.
Förra helgen var flickan och tittade på melodifestival hos oss. Far hade lovat hämta henne efteråt. När det så var dags att åka hem visade det sig att far druckit. Sambon körde henne hem för hon vill nämligen har ensam tid med far då hennes syster var hos farmor. Far tyckte tydligen inte ensamtid med dotter var lika viktig eftersom han passade på att dricka när han egentligen lovat hämta henne.
Så här håller vi på. Ingen ordning på rutiner. Vem ska köra när? Vi kör mest, för vi tycker synd om flickan. Och hellre det än att hon åker buss ensam sena kvällar! Dessutom har hon ju aldrig pengar till buss, far har ju dragit in månadspengen.
Igår körde hennes pojkvän henne hem. Åtgerigen slapp far ifrån ansvar
Nu ska vi nog titta på Robinson-avsnittet ifrån igår. Missade det då vi nästan aldrig tittar på TV. Vi kommer nog hinna titta klart innan sonen vaknar och det är dags att gå upp och göra frukost till oss alla.
Skööön söndag!
lördag 21 mars 2009
Underhållsbidrag?
Jag betalar 2 st underbhållsbidrag varje månad för mina 2 flickor som bor hos deras far. Själv får jag 1 underhållsbidrag för att sonen bor heltid hos mig.
Sonen får månadspeng och jag står för alla hans omkostnader. Dessutom har jag inhandlat ny cykel, trumset, trumkurs, vinterkläder, dataspel etc etc. Far har inte stuckit till så mycket som 50 kronor till sonen sen skilsmässan för 2 år sen.
Dessutom har jag bekostat mobiltelefoner till alla tre barnen. Far säger ju att han inga pengar har...
Stora flickan har inte haft vinterkläder de senaste 2 åren. Ingen vinterjacka, inga vinterskor. Hon har ingen cykel och inget fritidsintresse som kostar pengar. Hon bor i fars klädkammare eftersom flickorna inte vill dela rum. Far vill heller inte flytta ut ur sitt sovrum för att ge till flickan. Hon får ingen månadspeng, för de pengarna går till fars böter (misshandeln av flickan som han blev dömd för). Så vad går underhållet jag betalar till? Till hans misshandelsbot? Alkoholkonsumtion? HD-bygge? Ja, inte går det till min tjej iaf. Jag sticker till henne pengar när jag kan. Köpte allergitabletter på apoteket till henne igår. Köpte dusch och bodylotion till henne förra veckan.
Den andra flickan får allt hon pekar på! Att favorisera ett barn framför det andra är misshandel mot barn!! Det är misshandel mot båda mina flickor!
Sonen får månadspeng och jag står för alla hans omkostnader. Dessutom har jag inhandlat ny cykel, trumset, trumkurs, vinterkläder, dataspel etc etc. Far har inte stuckit till så mycket som 50 kronor till sonen sen skilsmässan för 2 år sen.
Dessutom har jag bekostat mobiltelefoner till alla tre barnen. Far säger ju att han inga pengar har...
Stora flickan har inte haft vinterkläder de senaste 2 åren. Ingen vinterjacka, inga vinterskor. Hon har ingen cykel och inget fritidsintresse som kostar pengar. Hon bor i fars klädkammare eftersom flickorna inte vill dela rum. Far vill heller inte flytta ut ur sitt sovrum för att ge till flickan. Hon får ingen månadspeng, för de pengarna går till fars böter (misshandeln av flickan som han blev dömd för). Så vad går underhållet jag betalar till? Till hans misshandelsbot? Alkoholkonsumtion? HD-bygge? Ja, inte går det till min tjej iaf. Jag sticker till henne pengar när jag kan. Köpte allergitabletter på apoteket till henne igår. Köpte dusch och bodylotion till henne förra veckan.
Den andra flickan får allt hon pekar på! Att favorisera ett barn framför det andra är misshandel mot barn!! Det är misshandel mot båda mina flickor!
fredag 20 mars 2009
Alltid dessa brutna löften
Stora flickan frågar far imorse om de kan ta hand om kattungen vi känner ansvar inför. Far säger ja och flickan ringer mig jublande glad. Hon säger att hon känner sin far...har han sagt ja så kommer det bli så.
Eftermiddagen kommer med samtal ifrån flickan. Far har nu ångrat sig och säger nej. Flickan har varit så glad och lycklig för att hon skulle ge den stackars kattungen ett tillfälligt hem, hela dagen har hon väntat på att far ska komma hem så att de kan hämta ungen. Nu är far jättearg i bilen som hon ringer ifrån han svär och går på. Han hade varit på dåligt humör redan när han kom hem ifrån jobbet. Flickan lägger på luren, olycklig.
Telefonsamtal igen. Flickan undrar om jag kan hämta upp henne på ICA maxis parkering. Far har återigen brutit ett löfte. Han förstår inte att min 16-åring varit lycklig hela dagen pga av hans ja.
Jag och sambon åker för att hämta upp henne. Strax utanför parkeringen kör hans bil ut där vi ska köra in. Våra ögon möts, han tittar snabbt till på sambon sen viker han rädd, ja RÄDD, undan med blicken. Var är allt det hat flickorna säger till mig att han bär på? Var är nu den där misshandeln han skulle ge mig nästa gång han såg mig? Hans undvikande blick idag sa mer än 1000 ord! Han VET vad han gjort mot mig och barnen! Och han vågar inte möta mig! Han kan vara kung hemma hos sig själv med flickorna men ute i samhället vet han att han bara är en kackerlacka! Det kommer en dag när också flickorna kommer förstå. Och då kommer det vara han som står ensam!
Vi hämtade upp flickan och kattungen. Min underbara 16-åring har så många varma och nära vänner. Hon skulle vara hos en pojke i Enköping över helgen och han ville att hon skulle ta med sig den lilla ungen. Ikväll har jag fått flera mess ifrån henne. Kattungen leker och mår bra. Och killen kommer behålla den :)! Också min stora lilla tjej är glad igen, för att hon gett kattungen ett hem.
Eftermiddagen kommer med samtal ifrån flickan. Far har nu ångrat sig och säger nej. Flickan har varit så glad och lycklig för att hon skulle ge den stackars kattungen ett tillfälligt hem, hela dagen har hon väntat på att far ska komma hem så att de kan hämta ungen. Nu är far jättearg i bilen som hon ringer ifrån han svär och går på. Han hade varit på dåligt humör redan när han kom hem ifrån jobbet. Flickan lägger på luren, olycklig.
Telefonsamtal igen. Flickan undrar om jag kan hämta upp henne på ICA maxis parkering. Far har återigen brutit ett löfte. Han förstår inte att min 16-åring varit lycklig hela dagen pga av hans ja.
Jag och sambon åker för att hämta upp henne. Strax utanför parkeringen kör hans bil ut där vi ska köra in. Våra ögon möts, han tittar snabbt till på sambon sen viker han rädd, ja RÄDD, undan med blicken. Var är allt det hat flickorna säger till mig att han bär på? Var är nu den där misshandeln han skulle ge mig nästa gång han såg mig? Hans undvikande blick idag sa mer än 1000 ord! Han VET vad han gjort mot mig och barnen! Och han vågar inte möta mig! Han kan vara kung hemma hos sig själv med flickorna men ute i samhället vet han att han bara är en kackerlacka! Det kommer en dag när också flickorna kommer förstå. Och då kommer det vara han som står ensam!
Vi hämtade upp flickan och kattungen. Min underbara 16-åring har så många varma och nära vänner. Hon skulle vara hos en pojke i Enköping över helgen och han ville att hon skulle ta med sig den lilla ungen. Ikväll har jag fått flera mess ifrån henne. Kattungen leker och mår bra. Och killen kommer behålla den :)! Också min stora lilla tjej är glad igen, för att hon gett kattungen ett hem.
Sambon sover
Om ca 30 min ska jag sätta på kaffe till honom. Vår morgonritual. Jag kryper ner under täcket igen...tillsammans med honom. Vi pratar om oss :), frågar hur vi sovit och nästan alltid pratar vi om de frånvarande barnen. Mina flickor :)!
Jag har ont i halsen, har haft hela veckan, men idag gör det riktigt ont. Kundbesöken i dag känns inte lockande, men, men det får gå iaf.
Fick en tänkvärd kommentar av en bloggare. Jag ska göra nytt försök med att få barnen och mig till familjeterapi. Deras far kommer göra allt för att hindra dem (vad är han rädd de ska berätta), men kanske jag åtminstone kan närma mig stora flickan iaf. Små små pyttesteg som vanligt!
Håkan, du vet inte om det ännu. Men, snart snart är du vaken och ligger och dricker kaffe med mig i sängen. Mmm du luktar sååå gott!!
Idag är en underbar dag :)
Jag har ont i halsen, har haft hela veckan, men idag gör det riktigt ont. Kundbesöken i dag känns inte lockande, men, men det får gå iaf.
Fick en tänkvärd kommentar av en bloggare. Jag ska göra nytt försök med att få barnen och mig till familjeterapi. Deras far kommer göra allt för att hindra dem (vad är han rädd de ska berätta), men kanske jag åtminstone kan närma mig stora flickan iaf. Små små pyttesteg som vanligt!
Håkan, du vet inte om det ännu. Men, snart snart är du vaken och ligger och dricker kaffe med mig i sängen. Mmm du luktar sååå gott!!
Idag är en underbar dag :)
torsdag 19 mars 2009
Ungdomsmottagningen
Far säger till sina flickor att gå till ungdomsmottagningen och öppna sina hjärtan. Detta gör dem. I tur och ordning sitter mina flickor och gråter över hur deras mor har behandlat dem, att hon totalt skiter i dem och istället favoriserar deras lillebror. De berättar om hur pedagogerna på skolan där de går först bryter ner barnens psyke för att sen bygga upp det ifrån noll. Själv anser jag att det är ok att min son pucklar på och stryper mellanflickan, jag lyfter inte en hand för att ingripa (enligt mellanflickan)!!
Mellanflickan storgråter på UM. Kvinnan ger flickan ett telefonnummer hon kan ringa för att anmäla mig. Kvinnan säger att om hon inte hade haft tystnadsplikt hade hon själv anmält skolan. Hon säger också att flickorna ska vara glada över vilken tur de har som har pappa.
Detta berättar stora flickan för mig med stora oskyldiga ögon.
Stora flickan har sagt att hon önska jag var död, allt är mammas fel.
När jag frågar vad jag gjort som kan ha väckt deras hat på detta sätt har de inga svar. Inga svar utöver de svar som far har hittat på i sitt sjuka sinne...
Mellanflickan storgråter på UM. Kvinnan ger flickan ett telefonnummer hon kan ringa för att anmäla mig. Kvinnan säger att om hon inte hade haft tystnadsplikt hade hon själv anmält skolan. Hon säger också att flickorna ska vara glada över vilken tur de har som har pappa.
Detta berättar stora flickan för mig med stora oskyldiga ögon.
Stora flickan har sagt att hon önska jag var död, allt är mammas fel.
När jag frågar vad jag gjort som kan ha väckt deras hat på detta sätt har de inga svar. Inga svar utöver de svar som far har hittat på i sitt sjuka sinne...
onsdag 18 mars 2009
Gemensam vårdnad
I måndags placerade far mellanflicka på nytt högstadium. Alla 3 barnen har gått i samma grundskola i 5 år! En fantastisk skola där rektorer och pedagoger gör ett kanon-jobb varje dag. De är bestämda på regler och rutiner och samtal hem till föräldrar duggar tätt :)! Fantastiskt bra har jag alltid tyckt.
Mellanflickan går sista terminen i åttan. Utan att informera mig eller diskutera med mig placerar far sin dotter på ny skola. Anledningen sägs vara att hon har en kompis där. Jag ringer rektor på nya skolan och frågar om min dotter börjat där idag, påtalade också att jag inte var säker på att jag ringt rätt skola. Jodå, hon hade börjat i måndags och rektorn bad om ursäkt för att jag inte blivit kallad till möte för ny skolstart.
Informerade ny skola att jag emotsäger mig dotterns flytt pga att gammal skola känner till vår röriga familjesituation med bl a följetong på soc. 5 anmälningar hittills (inom 1 år) och ytterligare 1 på väg. Alla anmälningar, utom 1 som jag gjorde, är gjorda utav skola och rör oro över mina barns familjesituation. Dessutom kommer far inte att godkänna att gammal skola (en privat skola) lämnar över alla papper och information om mellanflickan till ny skola. Hur kan detta gagna en 14-åring?
Till för 1½ år sedan hade jag ensam vårdnad om flickorna. Far krävde gemensam vårdnad, jag vägrade då jag kände på mig att jag bara skulle förlora på gemensam vårdnad. Han drog in advokat och familjerätt och jag skrev på med en olustig känsla i magen, ironiskt nog var jag rädd för att flickorna skulle vända sig emot mig om jag vägrade. I dag har jag inga befogenheter kvar som mamma. Jag är helt bortkopplad och utfryst. Gemensam vårdnad? Jo tack, jag vet att det inte finns något sådant!
Mellanflickan går sista terminen i åttan. Utan att informera mig eller diskutera med mig placerar far sin dotter på ny skola. Anledningen sägs vara att hon har en kompis där. Jag ringer rektor på nya skolan och frågar om min dotter börjat där idag, påtalade också att jag inte var säker på att jag ringt rätt skola. Jodå, hon hade börjat i måndags och rektorn bad om ursäkt för att jag inte blivit kallad till möte för ny skolstart.
Informerade ny skola att jag emotsäger mig dotterns flytt pga att gammal skola känner till vår röriga familjesituation med bl a följetong på soc. 5 anmälningar hittills (inom 1 år) och ytterligare 1 på väg. Alla anmälningar, utom 1 som jag gjorde, är gjorda utav skola och rör oro över mina barns familjesituation. Dessutom kommer far inte att godkänna att gammal skola (en privat skola) lämnar över alla papper och information om mellanflickan till ny skola. Hur kan detta gagna en 14-åring?
Till för 1½ år sedan hade jag ensam vårdnad om flickorna. Far krävde gemensam vårdnad, jag vägrade då jag kände på mig att jag bara skulle förlora på gemensam vårdnad. Han drog in advokat och familjerätt och jag skrev på med en olustig känsla i magen, ironiskt nog var jag rädd för att flickorna skulle vända sig emot mig om jag vägrade. I dag har jag inga befogenheter kvar som mamma. Jag är helt bortkopplad och utfryst. Gemensam vårdnad? Jo tack, jag vet att det inte finns något sådant!
Anledning till logg!
Hej!
Har i 2 års tid tänkt att skriva ner händelser som sker i mitt liv. Dels för att kunna gå tillbaka i tiden och kolla vem som sa vad och när vem sa vad. Dessutom kanske jag kan nå ut till människor och få dem att förstå hur elak och ond en skilsmässa kan te sig. Varför är det så svårt att sätta barnen först? Varför händer det titt som tätt att den ena parten i en skillsmässa vill hämnas så till den grad att inget får stå i vägen...inte ens barnen?! Barnen används som vapen för att komma åt och göra illa den person man en gång delade livet med.
Det kaos som varit de senaste åren går inte med ord beskriva. Endast de som upplevt liknande situationer kan förstå. Ens barn far illa men det finns ingen hjälp att få. Väljer den ena vårdnadshavaren att strunta i sina åtaganden finns inget att göra...allt bygger på frivillighet!
Anledningen till att jag inte skrivit förr är pga att jag helt enkelt inte haft psykisk ork. Att överleva själsligt har tagit all ork.
Historik kommer att skrivas ner pö om pö. Jag slänger mig bara in i vardagen som den ser ut just nu.
Jag har 3 barn. 1 flicka 16 år, 1 till flicka 14 år och en pojke 13 år. Alla med samma man. Flickorna har "valt" att bo hos sin far. Pojken har slutligen gett upp sin far och bor heltid hos mig. 14-åringen har jag inte haft kontakt med under det senaste året. Hon har efter ihärdig smutskampanj ifrån far och hans släkt valt bort mig. 16-åringen är hos mig då och då, ibland kan det dröja 4-6 månader mellan besöken. Anledningen är densamma som lillasyster.
Far misshandlade 16-åringen i höstas. Jag vet ej för vilken gång i ordningen. Denna gång hade jag dock bevis och gjorde en polisanmälan. Förra veckan blev han dömd till ringa misshandel. 16-åringen som bor hos far får indragen månadspeng, han har inte råd med månadspeng nu när han måste betala böter. Är det någon som någonsin hört talas om att brottsoffret själv får betala den dömdes böter?
Har i 2 års tid tänkt att skriva ner händelser som sker i mitt liv. Dels för att kunna gå tillbaka i tiden och kolla vem som sa vad och när vem sa vad. Dessutom kanske jag kan nå ut till människor och få dem att förstå hur elak och ond en skilsmässa kan te sig. Varför är det så svårt att sätta barnen först? Varför händer det titt som tätt att den ena parten i en skillsmässa vill hämnas så till den grad att inget får stå i vägen...inte ens barnen?! Barnen används som vapen för att komma åt och göra illa den person man en gång delade livet med.
Det kaos som varit de senaste åren går inte med ord beskriva. Endast de som upplevt liknande situationer kan förstå. Ens barn far illa men det finns ingen hjälp att få. Väljer den ena vårdnadshavaren att strunta i sina åtaganden finns inget att göra...allt bygger på frivillighet!
Anledningen till att jag inte skrivit förr är pga att jag helt enkelt inte haft psykisk ork. Att överleva själsligt har tagit all ork.
Historik kommer att skrivas ner pö om pö. Jag slänger mig bara in i vardagen som den ser ut just nu.
Jag har 3 barn. 1 flicka 16 år, 1 till flicka 14 år och en pojke 13 år. Alla med samma man. Flickorna har "valt" att bo hos sin far. Pojken har slutligen gett upp sin far och bor heltid hos mig. 14-åringen har jag inte haft kontakt med under det senaste året. Hon har efter ihärdig smutskampanj ifrån far och hans släkt valt bort mig. 16-åringen är hos mig då och då, ibland kan det dröja 4-6 månader mellan besöken. Anledningen är densamma som lillasyster.
Far misshandlade 16-åringen i höstas. Jag vet ej för vilken gång i ordningen. Denna gång hade jag dock bevis och gjorde en polisanmälan. Förra veckan blev han dömd till ringa misshandel. 16-åringen som bor hos far får indragen månadspeng, han har inte råd med månadspeng nu när han måste betala böter. Är det någon som någonsin hört talas om att brottsoffret själv får betala den dömdes böter?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)